träning.jpg
Funktionell trning r den bsta, menar Mari Stenqvist. Ordet funktionell betyder ndamlsenlig och praktisk och att trna funktionellt innebr att trna kroppen fr det den skall utsttas fr i det dagliga livet. Foto: Lena Elf

Mari trnar seniorer i rserum

2017-08-31 16:34:29

Pensionrerna i lilla rserum ster om Grnna mste vara regionens mest vltrnade.
Flera av dem kr fem pass i veckan med Mari Stenqvist, krutpaket och 60-plussare sjlv.
Det var hsten 2011 som Mari Stenqvist bestmde sig fr att dra igng sina spinningpass i IK:s (rserums Idrottsklubb) lokaler nere vid sjn ren.

- Jag visste att klubben kpt in spinningcyklar och tnkte se om det fanns intresse bland rserums pensionrer.

Visst fanns intresset och det drjde inte lnge frrn Mari Stenqvist hll i tre spinningpass, ett Qigong- och ett Corepass p rensvallen.

- Kondition r jtteviktigt, inte minst nr man blir ldre, sger Marie. Men lika viktigt r balans och trning fr mage-, bl- och ryggstabilitet.

Läs hela artikeln i SmbT
Bruna sjöar.jpg
En frsk rapport frn Lunds universitet, visar att mnniskan trots allt kan ha del i att sjvattnet blir allt brunare. Foto: Gunnar Lundqvist

Skogsbruket kan vara orsak till bruna sjar

2017-08-24 11:54:43

I sommar r det nog mnga som tagit ett dopp i ngon av lnets badsjar. Mjukt och svalkande, men i vissa fall ocks ganska brunt.

- "Brunifieringen" av sjar har kat ven i vr region, sger limnolog Maria Hauxwell.
Fram till nyligen har forskarna varit av den sikten att minskad frsurning r orsaken till det allt brunare sjvattnet. Att mnnsikan inte kan gra ngot t frloppet.
Nu visar en ny rapport att det moderna skogsbruket, frmst odlingen av gran nra sjar och vattendrag, r en minst lika viktig orsak.
Tidigare har man frmst haft mtvrden frn 1970- och 80-talen att tillg, eftersom det var d mtningarna inleddes p allvar. Men nu har forskarna allts kommit ver betydligt ldre data och bilden r entydig: Sjvattnet i Smland var betydligt klarare p 1930-talet n det r i dag. Drmed faller teorin om bruna sjar som ett sorts naturtillstnd.

Läs hela artikeln i SmbT
Johan Hultman.jpg
Johan Hultman r frukodlare i Rudu, Gisebo. Totalt rknar han med att skrda mellan 60-70 procent mot ett normalr, men vissa sorter ser riktigt bra ut. Foto: za Esping (arkivbild)

60-70 procent av normal skrd i Rudu

2017-08-24 11:56:20

Det r inte utan oro man hr rapporterna om urdliga ppelskrdar och brist p svenska pplen. Riktigt s illa r det inte ven om det inte blir p lnga vgar s mycket frukt som frra ret.

Hos fruktodlarna i den brdiga Skrstaddalen stllde den kalla vren till det.
- I pskas var det sju minusgrader flera ntter och det gick illa t knopparna, sger Johan Hultman p Hultmans Frukt-odling i Rudu, Gisebo. Trden hade precis kommit igng och skulle brja blomma och d klarar de inte s lga temperaturer ngon lngre tid.

Nu r Johan inte s vrst orolig fr skrden. Vissa ppersorter kommer att ge goda skrdar, Signe Tillisch till exempel, ser riktigt bra ut.
- Det r ingen katastrof p ngot vis, menar Johan Hultman. Jag skulle uppskatta att rets skrd blir mellan 60 och 70 procent mot normalt.

Läs hela artikeln i SmbT
Marie Simonsson.jpg
Det tysta samspelet mellan hst och mnniska, r det som utvas p nggrdet. Kontakten mellan Marie Simonsson och islandsflet Embla r varm och avslappnad. Foto: Lena Elf

Malmtsen som blev "hipposof"

2017-08-24 11:57:48

Marie Simonson r utbildad hstentreprenr, underskterska, behandlingspedagog med specialisering p Neuropsykiatri och inom hstpsykologi. Hon har ocks utbildning inom kost, trning och massage.

- Det r svrt att stoppa mig i ett fack, ler Marie. Men allt har jag gjort fr att ha anvndning fr i mitt arbete med hstarna.
- Jag har alltid krt mitt eget race, varit ngot av en "jobbig unge". Under min utbildning delade jag inte alltid mina instruktrers syn p hstar, som ngra slags ?ridmaskiner?.

Marie bestmde sig fr att sjlv bygga upp en hstverksamhet, ett eget koncept dr hsten inte bara betyder tvlingar och rosetter, utan har ett vrde i sig sjlv. Dr samspelet och kontakten mellan hst och ryttare r det viktigaste.
Fr tv r sedan ppnade hon nggrdets Ridskola & Rehabilitering.

Läs hela artikeln i SmbT
Kanot.jpg
Fr en vecka sedan krde Emma Andersson "MacGregor paddel series" i Durban, Sydafrika. En tvling dr 170 kanotister startade samtidigt. Foto: Privat

Emma Andersson laddar fr VM i Sydafrika

2017-08-24 11:59:29

Kanotisten Emma Andersson frn Jnkping befinner sig just nu i Sydafrika fr att frbereda sig fr VM (7-10 september).
Smlandsbygden fick en pratstund med henne mellan trningspassen.

Emma Andersson har haft en strlande ssong med mnga bra lopp. Efter att ha tagit SM-guld i Bengtsfors i vras, vann hon ocks Sveriges strsta kanot-maraton i Dalsland den 12 augusti.
- Det har gtt bra i r, och framfr allt Dalsland var ett vldigt sknt kvitto p att jag trnat rtt infr VM.

Läs hela artikeln i SmbT
IMG_1378.jpg
Rektor fr Tenhults naturbruksgymnasium r Anna Rosn. Skolan kar sitt elevantal och fler ungdomar n ngonsin r intresserade av att g inriktning lantbruk. Foto: sa Dahlberg

Fler elever sker till lantbruksutbildningar

2017-08-17 10:59:33

Tenhults naturbruksgymnasium har tagit in fler skande i r n ngonsin. Dessutom r lantbruk populrt. 16 elever kommer att brja p skolans lantbruksinriktning i hst och p Stora Segerstad brjar 29 elever.

- Det ser mycket bra ut. Vi har fler n en skande per utbildningsplats, sger Anna Rosn som r rektor fr Tenhults naturbruksgymnasium.

Varfr fler personer har valt att ska en lantbruksutbildning i r r dremot svrare att veta skert. Antalet skande varierar stort ver tid och fr tv r sedan fanns det till exempel inte ngon elev i rskurs tre som gick inriktning mot lantbruk.

- Det kan bero p trender i samhllet. Just nu finns en ganska hg debatt om nrproducerat, ekologiskt och hllbarhet - det kan ha bidragit till att hja intresset. Det kan ocks bero p att vi jobbar mycket med kvalitetsfrgor och att vr utbildning har gott rykte, sger Anna Rosn.

Läs hela artikeln i SmbT
Äldre artiklar