De flesta vet att nyheter kommer ifrån stora tidningar och nyhetsbolag. Men hur fungerar egentligen ett mediehus, och vad är det?
Det här är ett mediehus
Oavsett vilket land som besökes kommer det finnas någon typ av medier. Det är något som demokratier och diktaturer har gemensamt. Det vill säga att det finns nyhetsbolag. Skillnaden är att i diktaturer är det oftast regimen som kontrollerar vilka nyheter som publiceras och sänds ut.
När det kommer till mediehus kan man dela upp dem i flera olika kategorier. Till exempel privata mediebolag eller Public Service, alltså statliga nyhetsbolag, som SVT i Sverige. Ut över det finns det skillnader i om bolagen får presstöd alternativt några andra bidrag samt även om de riktar in sig på någon särskild typ av nyheter, regioner, länder eller annat.
I Sverige finns det flera stora mediehus. 
Två av de största är Aftonbladet och Expressen. Dessa klassas även traditionellt – och modernt från många håll – som kvällspressen. Nyhetsbolag som tidigare ansetts ligga åt det brittiska hållet i att föredra sålda lösnummer eller klick i första hand.
Samtidigt finns det andra typer av bolag som är annorlunda. SVT har till exempel inte kravet på sig att tjäna pengar. Deras största poäng ligger i att skapa allmännytta. Istället för att enbart skriva spektakulära nyheter måste SVT, SR och medier inom Public Service nå målen från Riksdagen. Det är dessutom viktigt att de är opartiska.
Där skiljer sig andra nyhetersajter åt. De måste vara opartiska i nyhetsrapporteringen. De får däremot ha ledarsidor och debattartiklar (vilket SVT också får, men inte om det skrivs av deras egna journalister). Med nyhetsrapporteringen följer med andra ord såväl skyldigheter som rättigheter.